VAD JAG TÄNKTE DÅ:
Jag försöker inbilla mig att jag behöver dig mindre. Nu
Jag försöker.
Jag vet inte om det är så.
Jag tänker att jag såg dig för första gången och sa: En dag kommer du göra någon mycket ensam.
Jag tänker att jag såg dig första gången och sedan aldrig mer.
Jag tänker att när du sa att du skulle lämna det här landet så gav jag upp
Jag tänker att det är lönlöst
Substituten har blivit större än oss själva.
Ingen vet vem de är längre, det är viktigare att jobba-lyckas-och-tjäna-mycket-pengar
Det är viktigare att ligga mycket
Det är viktigare att vara snygg
Det är viktigare att vara NORMal
Jag tänker att när jag såg dig den första gången borde jag ha sagt:
En dag kommer du göra någon mycket ensam.
Jag tänker att jag borde ha vetat.
Det finns ingen plan för de här orden.
Men det betyder inte att de inte betyder nånting.
Det betyder inte att jag inte älskar dig längre.
Även om jag inte vill prata med dig längre.
Fast du inte vill prata med mig heller längre.
Fast du har slutat försöka.
Om man tänker på det som är bra med livet,
som annanasglass och rena lakan,
känns allt rätt så trivialt
som om det för att få djupare mening måste vara Zoltof och Nietzche