onsdag 26 november 2008

I cry for you on the kitchen floor

En helt vanlig LÖRDAG. Faktiskt. Mitt projekt med att ställa tillbaka mitt dygn till lite kristliga tider går fruktansvärt dåligt. Kanske för att jag aldrig förstått mig på kristlighet, eller för att jag inte tror på sömnmedicin gjort på växter men köpte det ändå. Jag är fortfarande tröttare klockan 12 på dagen än klockan 12 på natten.

Jag drack nästan en halv flaska(saftig) glögg igår, det var sjukt mysigt. Och jag köpte en el-ljusstakeica Maxi för 29 kronor, också mycket mysigt.

Försöker skriva en hemtenta. Det går helt katstrofdåligt, jag förstår inte frågorna, jag orkar inte läsa mer text, jag har ingen aning om hur jag ska koppla ihop texten med frågorna. Jag känner mig ganska korkad. Ganska oinspirerad. Ganska trött. Ganska ensam. Och väldigt opepp på att åka hem i tre veckor, men nu finns det inga tågbiljetter kvar.

Funderar på att hoppa över nyår, (jag funderar över det varje år, det blir aldrig så på slutet) det är överskattat, jag mår dåligt av det.

Det är konstigt hur det kan gå flera månader innan man börjar sakna någon på riktigt, ordentligt, outhärdligt. konstigt. det finns mycket jag inte kan förstå. ibland.

Jag borde:
plugga(!!)
tvätta
städa
hålla mig vaken.

Jag är i behov av musik...


(Bild; Suicide av Rubenlp)

lördag 22 november 2008

It's hard to take courage in a world full of people



Han björne han kan han. Inte för att jag vet något om tennis. Men jag har nästan en hel socka raggsocka, egenstickad, som jag gjort, nästan själv. Det känns som jag precis kommit över ångeststresshetsen från förra tentan när nästa ska vara inne. Och denna är totalt jävla omöjlig. Jag köpte en bok för 29 kronor på maxi, och apelsiner och torrjäst.

Jag längtar hem ibland. Och sen blir jag osäker på vart det är nånstans. Jag gillar inte platsen jag växte upp i. Men jag älskar huset innan de målade det grått. Jag skulle ändå vilja flytta det någon bättre stans. Du vet, där man inte blir frågad om man är adopterad. IDYLLISKT tror jag de brukar kalla det. Tror jag. Mina barn ska växta upp i NewYork eller mexico city, de kan lära mig spanska jag kan lära de om världen och politiken.
Jag antar att idyllen inte finns.
Och alla bara lurar sig själva, och samtidigt resten av världen.
Jag har aldrig träffat någon som talat sanning. jag har bara talat sanning för en person i hela mitt liv, han ljög mer än de flesta.
Fast jag trivs med, samtidigt. Ingen har slagit mig än. Det känns bra.


Jag vet två julklappar som jag ska köpa, till mamma och syster. De är de svåraste. Jag vill ha glögg och lussebullar och dadlar. Tyvärr är jag pank.


Your true colours are beautiful lika a rainbow

måndag 17 november 2008

I still need you but I don't want you now















1. HUR BLIR MAN FRI?
2. VARFÖR BLIR MAN BEROENDE?
3. VAD BETYDER FRIHET?
4. KAN MAN BLI FRI UTAN ATT BLI BEROENDE?

söndag 16 november 2008

Save me from being defined by you

SÖNDAG. NOVEMBER.

Jag hade en idé om att man kan ta bort november från kalenderåret och ta de timmarna som blir över och sätta in de på de resterande dygnen, då skulle man få ungefär 26 timmar på ett dygn. Jag tror man skulle bli tacksam. Jag tror. Tror jag.

Folk verkar underskatta söndagar. Det är ju den enda dagen man får ligga i sängen och glo på skräpkultur utan att någon kan förebrå en, eller säga att man ska göra något mer produktivt. Söndagen är en ickeproduktiv dag. Att producera på en söndag är att häda.

Löser virutuellt suduko på dn.se, tänker att det verkligen är höst för att det verkligen är mörkt. Tänker att jag borde sova mindre på dagarna och vara vaken när det är ljus. Tänker att jag saknar solen, och syster. Ganska mycket.

Annars funkar det. Duvet. Tårtor, och kalas. (inte på samma dag). Och jag blir förälskad i bubblan man skapar när man läser för mycket. Blir besviken när inte resten förstår. Funderar på att bostätta mig i bubblan, folket är trevligare och vackrare där